11-10-12

 

Tandlöst

g  En liten pojke cyklar förbi en barnvagn där en liten bebis ligger och jollrar. Han stannar cykeln, kikar ner i vagnen och tittar förundrat på det lilla barnet. Barnet skrattar och jollrar mot pojken men pojken hoppar på sin cykel och cyklar snabbt till sin mamma och utbrister:
- Mamma, den där bebisen har tappat alla sina tänder!

Ibland kan jag också komma på mig själv att glömma hur det är bortom det jag anser vara ”normalt”. Det vet väl alla att man har tänder? Eller…???
(Vilken tur att vi har föräldrar att fråga ibland!)

Det har varit tider och normer innan min tid, det är andra tider i andra delar av världen och världen fungerade och fungerar ändå, fast för mig på ett annorlunda sätt.
Det finns de som inte ser ut och som är som de jag menar är ”normalt” – och de är också älskade, önskade och fungerande fast på ett annorlunda sätt.
För vissa är utan tänder för att de inte har hunnit fått dem än…

Vem är väl jag att veta och döma det ”normala” här i världen?

Gud var med oss och hjälp oss i att se fina människan
i dem vi möter med nyfikna och öppna sinnen.
Amen.
 

Lillemor Östberg